2026-11-16

Svalna partner i forskningsprojekt om kvalitet och kvantitet i hushållens klimatpåverkan

Svalna är partner i ett nytt forskningsprojekt finansierat av Formas, där vi tillsammans med Chalmers, KTH och SCB ska undersöka en fråga som länge gått under radarn i klimatberäkningar: när ett hushåll lägger mer pengar på en varukategori, är det för att man köper mer eller för att man köper bättre?

Dagens metoder för att beräkna konsumtionsbaserade utsläpp bygger nästan alltid på att utsläppen är proportionella mot hur mycket pengar som spenderas i en given kategori. Ett par byxor för 2000 kronor antas alltså ge fyra gånger så stora utsläpp som ett par för 500 kronor. Alla som handlar vet att det inte riktigt stämmer, men hittills har det saknats data för att göra något åt saken.

Vad det betyder för forskningen

Om antagandet om proportionalitet är fel, är det fel på ett systematiskt sätt. Hushåll som betalar mer per enhet – ofta för mer hållbara, reparerbara eller långlivade produkter – tillskrivs för höga utsläpp, medan hushåll som köper billigt och ofta tillskrivs för låga utsläpp. Det påverkar allt från hur vi beskriver klimatojämlikhet mellan inkomstgrupper till hur vi utvärderar styrmedel som riktar sig mot kortlivade produkter, till exempel de förslag som nu diskuteras i EU och Frankrike kring ultrasnabbt mode och rätten att reparera.

Projektet angriper problemet från två håll samtidigt: variation i hur hushåll faktiskt konsumerar, och variation i utsläppsintensitet mellan företag och produkter inom samma kategori. Att koppla ihop de två perspektiven har inte gjorts tidigare i den här skalan. Resultaten ska ge korrigerade uppskattningar av hur klimatpåverkan varierar med inkomst och ett bättre underlag för att bedöma om kvalitetsinriktade styrmedel faktiskt fungerar – och om de har stöd hos allmänheten.

Projektet löper 2026–2031 och innehåller även en doktorandtjänst vid Chalmers.

Vad Svalna lär sig

Svalnas roll handlar om det som är svårast att komma åt: att koppla samman företagsnivådata från SCB med detaljerad handelsstatistik för att se hur utsläppen skiljer sig mellan olika leverantörer och produktvarianter. Vi har redan visat att ansatsen fungerar för tjänstesektorn, och i det här projektet tar vi steget vidare till tillverkning och jordbruk – med textilier, möbler och fordon som särskilt intressanta fall.

Det vi lär oss går rakt in i vårt eget system. Ju bättre vi förstår skillnaden mellan pris och volym, desto mer rättvisande blir bilden för våra kunder – inte minst för organisationer som medvetet väljer att köpa dyrare men mer hållbart, och som idag riskerar att "straffas" för det i beräkningarna. På sikt handlar det om att kunna säga något mer precist om vad en inköpsstrategi faktiskt betyder för klimatet, snarare än att bara räkna på fakturabelopp.

Vi återkommer med mer under projektets gång.

← Tillbaka till alla publikationer