Grundprincipen är att utsläppen beräknas genom att multiplicera inköpsbeloppet i SEK med utsläppsintensiteten för motsvarande inköpskategori. Utsläppsintensiteterna som Svalna använder för att beräkna utsläppen grundar sig på Statistiska Centralbyråns företagsregister, miljöräkenskaper och SNI-systemet för svensk näringslivsindelning samt den senaste versionen av databasen Exiobase som hjälper oss att fånga alla utsläpp från import. För att beräkna utsläppen har vi kategoriserat alla köp i syfte att matcha dem med en lämplig utsläppsintensitet. Om leverantören är ett svenskt företag använder vi även information om det enskilda företaget för att justera resultaten.
Det beror på vad din organisation och Svalna har kommit överens om, och vilka data som har funnits tillgängliga inom din organisation. I huvudsak bygger beräkningsmetoden på att använda information från bokföringen för att beräkna utsläppen av växthusgaser per spenderad krona inom olika inköpskategorier. Dataunderlaget består primärt av ekonomiska data, såsom konteringsbelopp, bokföringskonto och leverantör. Att använda ekonomiska data ger en god bild av utsläppen, utan risk för dubbelräkning. Svalna kan även använda data på er organisations bilpark samt energideklaration på de byggnader ni har lokaler i för att justera utsläppsberäkningarna.
Det beror på vad din organisation och Svalna har kommit överens och beroende på tillgänglighet, men i huvudsak använder Svalna information om era kostnader, i vissa fall ert pris per kWh, samt relevanta utsläppsvärden per kWh för olika bränslen (se beräkning av utsläpp från el nedan). För utsläpp från fjärrvärme använder Svalna information om utsläpp per kWh från aktuellt fjärrvärmenät utifrån vilken kommun era lokaler återfinns.
Alla utsläpp kopplade till organisationens ekonomiska verksamhet och som ingår i det bokföringsunderlag som vi har fått tillgång till, ingår. Såväl direkta utsläpp som sker på plats (t.ex från fordon och maskiner), som indirekta utsläpp som sker på andra platser. Svalna beräknar utsläppen, oavsett var i världen de sker. Utsläppsfaktorerna som vi använder för att beräkna utsläppen baseras på Statistiska Centralbyråns miljöräkenskaper och har beräknats med hjälp av miljöanpassad multiregional input-outputanalys (EXIOBASE 3.9). Det är en metod som fångar alla utsläpp kopplat till användning av energi och andra fysiska insatsvaror i alla bakomvarande led: från råvaruproduktion, via tillverkning och transport, fram till att varan eller tjänsten levereras till slutkonsumenten.
Inte alla ekonomiska transaktioner tillskrivs utsläpp. Grundprincipen är att utsläpp endast beräknas för transaktioner som avser inköp av varor och tjänster som organisationen konsumerar. Exempel på transaktioner som inte tillskrivs några utsläpp är löneutbetalningar, skatteinbetalningar, fakturor som har krediterats och inbetalningar till pensionssystem. Det samma gäller olika typer av överföringar mellan avdelningar eller verksamheter inom en organisation. Dessa transaktioner ses som intermediära pengaflöden som slutkonsumeras i senare led av privatpersoner och/eller aktörer inom offentlig verksamhet, och vars utsläpp skall tillskrivas slutkonsumenten.
Det är svårt att kvantifiera, men det finns flera källor till osäkerhet som är viktiga att känna till för en korrekt tolkning av resultaten. Svalna arbetar kontinuerligt med att minska flera källor till osäkerhet med hjälp av bättre data och mer detaljerade analyser, medan andra är betydligt svårare att göra något åt. En källa till osäkerhet är att de sektorer som utsläppsintensiteterna grundar sig på, är grova. Svårigheter att korrekt kategorisera alla inköp är en annan källa till osäkerhet, som hänger samman med kvalitén på bokföringsdatan. Som kund får du ta del av utvecklingen och när uppdateringar sker uppdateras även tidigare års resultat automatiskt.
Svalna har under flera år använt och vidareutvecklat beräkningar baserade på miljöanpassad multiregional input-output analys för att beräkna klimatpåverkan från inköp av varor och tjänster. Till skillnad från många andra miljöspendverktyg har vi utvecklat vår egen utsläppsmodell, vilket innebär att vi kan göra mer specifika och korrekta uppskattningar genom att samla in bakgrundsdata om varje leverantör och använda dessa för att justera utsläppsberäkningarna. Svalnas modell hanterar inflation och prisförändringar och omfattar fler kategorier, vilket möjliggör mer detaljerade uppskattningar över flera branscher och sektorer. Till skillnad från alla andra leverantörer använder vi data från Transportregistret och Boverkets energideklarationsregister för att kontrollera och justera våra beräkningar av kundens utsläpp från fordon och lokaler. Vi använder även en databas över utsläpp från alla lokala fjärrvärmenät. Sammantaget innebär det att vi kan erbjuda mer precisa klimatberäkningar än andra miljöspendverktyg.
Svalna använder en spendbaserad metodik som bygger på att beräkna utsläpp från kundens faktiska inköp. Denna metod fångar på ett enhetligt sätt utsläpp från hela leverantörskedjan, inklusive alla produktionsled. Aktivitetsbaserade metoder bygger ofta på livscykelanalyser (LCA) och fokuserar istället på att uppskatta utsläppen kopplat till material eller insatsvaror. Även om LCA kan ge intryck av hög precision, har de svårt att hantera de komplexa och globala värdekedjor som utgör dagens produktionssystem. 80 % av industriföretagens utsläpp är kopplade till deras leverantörskedja, vilket gör aktivitetsbaserade metoder mycket tidskrävande och svåra att genomföra för de stora mängder inköp som företag vanligtvis hanterar. Forskning och GHG-protokollet visar att spendbaserade beräkningar ofta är lika träffsäkra, samtidigt som de är enklare att uppdatera i takt med förändringar i leverantörskedjor och ekonomiska data. En aktivitetsbaserad metodik är enligt vår mening endast motiverad i specifika fall, exempelvis när kunden har en omfattande egen varuproduktion.