Varför vi inte erbjuder klimatkompensation
Vi får ibland frågan varför vi inte erbjuder klimatkompensation, och kanske har du själv funderat på om du borde klimatkompensera dina utsläpp eller inte. Det är inte helt lätt att svara på, men här försöker vi att reda ut några av frågorna kring klimatkompensation, och förklara varför vi hittills inte erbjuder det.
För det första är det viktigt att notera skillnaden mellan att klimatkompensera och att helt enkelt minska sina utsläpp. Svalna kan hjälpa dig att minska dina utsläpp, men inte med att klimatkompensera. Att klimatkompensera innebär att du betalar för att utsläppen av växthusgaser ska minska någon annanstans, med samma mängd som du kompenserar för.
Olika sätt att klimatkompensera
Det finns i princip två olika sätt att klimatkompensera: antingen genom att köpa utsläppsrätter i det europeiska utsläppshandelssystemet ETS som sedan makuleras utan att användas, eller genom att investera i projekt som bidrar till klimatnytta. Sådana projekt genomförs främst i utvecklingsländer och handlar ofta om trädplantering, men kan också handla om bevarande av skog, energieffektivisering, samt utveckling av förnybar energi.
Åtgärder som potentiellt sett skulle kunna göra ännu större nytta, såsom politiska beslut för att hejda avskogningen och genomföra förändringar för att minska utsläppen av växthusgaser, har hamnat i skymundan.
Dessvärre misslyckas många trädplanteringsprojekt på grund av misskötsel och brist på resurser, enligt en nyligen publicerad artikel i Science Magazine. Att plantera träd är visserligen förenat med stor nytta av flera anledningar (för klimatet, biologisk mångfald och som skydd mot markerosion), men problemet är att trädplantering – och klimatkompensation i vidare bemärkelse – kommit att ses som en quick fix på komplexa problem; nästan ett sätt att köpa sig fri. Det i sin tur har bidragit till att andra åtgärder som potentiellt sett skulle kunna göra ännu större nytta, såsom politiska beslut för att hejda avskogningen och genomföra förändringar för att minska utsläppen av växthusgaser, hamnat i skymundan. Många gånger finns det också anledning att tro att så kallade klimatkompensationsprojekt ändå hade genomförts (det gäller gäller t ex investeringar i förnybar energi).
Köp av utsläppsrätter är med andra ord inte ett särskilt kraftfullt verktyg, och kan knappast bidra till att åstadkomma den snabba och kraftfulla omställning som krävs.
När det gäller köp av utsläppsrätter i det europeiska utsläppshandelssystemet ETS, finns andra brister. Handelssystemet har utformats för att bidra till att långsamt sänka utsläppen från europeisk basindustri över lång tid, på ett sätt som är skonsamt för ekonomin och värnar om företagens konkurrenskraft. Europeiska industriföretag verkar på en global konkurrensutsatt marknad och om det skulle bli för dyrt att bedriva verksamhet i EU finns en stor risk att företagen flyttar sin verksamhet (samt utsläpp och arbetstillfällen) till andra länder, vilket inte löser problemen. Om en stor andel av utsläppsrätterna skulle köpas och makuleras av privatpersoner skulle priset öka, men det skulle även trycket på politikerna göra, att stötta företagen och inte strama åt systemet ytterligare. Köp av utsläppsrätter är med andra ord inte ett särskilt kraftfullt verktyg, och kan knappast bidra till att åstadkomma den snabba och kraftfulla omställning som krävs.
Tekniker för stabil kolinlagring utvecklas
Trots brister finns det en stor potential i kompensationsmekanismen att frisätta pengar som kan investeras i välfungerande projekt för klimatnytta. Vi följer nogsamt utvecklingen, och utesluter inte att vi framtiden kommer att erbjuda möjlighet att klimatkompensera genom att investera i utvalda, välfungerande projekt för klimatnytta, som annars inte hade genomförts. Ett par intressanta exempel som använder ny teknik för att binda kol stabilt är Climeworks fabrik på Island, och kolinlagring från fjärrvärmeproduktion i Norge. Dessa tekniker är dock fortfarande väldigt dyra.
Oklar koppling mellan klimatkompensation och beteende
Ytterligare en anledning till att vi ännu inte erbjuder klimatkompensation är att vi fortfarande vet väldigt lite om effekterna på beteende. Om klimatkompensation främst är ett sätt för privatpersoner och företag att “köpa sig fria” medan de fortsätter att konsumera som vanligt, främjar det knappast den omställning som krävs – då behöver vi arbeta med andra redskap. Om det däremot visar sig att klimatkompensation främjar klimatbra beteendeförändringar, är det betydligt mer intressant att erbjuda den tjänsten till privatpersoner såväl som företag. Men för att ta reda på det, krävs mer forskning. Du vet väl att du kan bidra till forskning, genom att dela dina data med forskare? Läs mer om det här.