Det där med korna
Kors klimatpåverkan är en ständigt debatterad fråga och många har svårt att förstå varför just kor skulle orsaka så stora utsläpp av växthusgaser, kor har ju alltid funnits o.s.v. Du har säkert lite bättre koll och vet att det har att göra med metanutsläpp men vi tänkte ge dig full koll på den här frågan så att du kan "ta snacket" om diskussionen dyker upp på lunchen. Vi har bett Emma Jonsson, forskare på Chalmers och bloggare på Uppsalainitiativet, att reda ut begreppen.
Allt som växer binder koldioxid från atmosfären genom fotosyntesen. Växter binder koldioxid och bildar kolhydrater, protein och fett. När de dör och förmultnar oxiderar kolet eller kolhydraterna och blir till koldioxid igen. Växter bidrar på så sätt inte till växthuseffekten eftersom de i genomsnitt över tid binder lika mycket koldioxid som de ger ifrån sig. Cirkeln är sluten och så långt inga konstigheter.
Låt oss nu titta på kor som ju äter gräs och andra växter. Korna får i sig energi genom att bryta ner gräset till koldioxid som de sedan andas ut eller själva "lagrar" som kött, mjölk och en del som blir till gödsel. Men för att kunna bryta ned gräset har kor en massa mikroorganismer i sina magar som producerar metan. Resultatet blir att korna andas ut metan. Vad händer nu med metanet? Det mesta bryts ner i atmosfären till koldioxid efter i genomsnitt 12 år. Koldioxid kan sedan åter igen tas upp av växande biomassa. Man skulle kunna säga att kol även i detta system går genom ett kretslopp: från koldioxid i atmosfären, till kolhydrater/protein/fett i växter, till metan (och koldioxid) genom kornas matsmältning, och slutligen till koldioxid igen i atmosfären.
Hur kan vi då säga att kor är skadliga för klimatet när de inte tillför något fossilt kol till atmosfären?
Till att börja med är det ju inte riktigt sant eftersom vi ju använder fossila bränslen för att föda upp och ta hand om korna men vi släpper det. Anledningen till att kornas metan är skadligt för klimatet är att det är en mycket starkare växthusgas än koldioxid. För at kunna jämföra effekten från olika växthusgaser räknar man ofta på vilket värmetillskott de orsakar ur ett 100-årsperspektiv. Från ett 100-årsperspektiv ger ett kilo metan lika mycket värmetillskott som ca 28 kg koldioxid. Då har man tagit hänsyn till att metan endast uppehåller sig i atmosfären i ca 12 år. Under denna tid hinner det göra stor skada. För att gå tillbaka till kossan så spelar det alltså väldigt stor roll om kolet i gräset bryts ned till koldioxid direkt eller går "omvägen" via metanet då det orsakar mycket uppvärmning innan det blir till koldioxid igen.
Men okej sista argumentet då..
Är inte kor något naturligt som alltid har funnits? Jovisst men problemet är att det nu finns så oerhört många. År 1900 fanns det runt 450 miljoner nötdjur och bisonoxar globalt sett. Hundra år senare var motsvarande siffra 1,65 miljarder. Metanhalten i atmosfären var också 150% högre år 2011 än år 1750. Detta är visserligen inte enbart kornas fel då metanutsläpp också uppstår i mindre utsträckning vid risodling, utvinning av fossila bränslen och annat. Men hur vi än vrider och vänder på det så går det inte att komma ifrån att metanhalten i atmosfären hade varit lägre om det hade funnits färre kor.
En annan viktig fråga är hur utsläppen från skogsskövling - för odling av sojabönor som korna äter - ska påverka utsläppen. Eftersom skog huggs ned för att göra plats för sojaodlingar som i sin tur används som foder för kor så är det rimligt att anta att de utsläpp som sker här också läggs på kor och på det kött vi äter, men det är som sagt en annan fråga.