För ett tag sen skrev vår kommunikatör Agnes Ozolins en FAQ om plast och klimat. Just denna fråga tycker många är lite lurig. Hur ska man ställa sig till plast? Är det ett absolut no-no i alla lägen, eller är det faktsikt inte så farligt? Hur stora utsläpp sparar man in genom att källsortera? Bränns all plast ändå, eller är det en sluten cirkel av materialet? Här får ni svaren.
Först: Något som kan vara bra att veta är att det är stor skillnad på klimat och miljö. Klimatförändringarna är ett problem inom miljöproblemen i stort, men det finns många andra sådana som är av lika stor vikt, t ex förlust av artrikedom (biologisk mångfald), alltså att arter dör ut och ekosystem riskerar att kollapsa och att vår matsäkerhet hotas, förorening av miljön, jorderosion osv. Klimatet är en fråga av dessa. Här tänkte jag utgå från plast som klimatproblem, inte miljöproblem i ett mer generellt perspektiv, men tänker flika in lite om det också.
1. Kan all plast återvinnas?
Flera plasttyper kan inte återvinnas och mycket plast som är av återvinningsbar typ är ändå av för låg kvalitet för att kunna återvinnas. Därför går väldigt mycket plast till förbränning. Den plast som inte återvinns skulle kunna återvinnas med annan teknik men ny plast är fortfarande för billig för att det ska vara ekonomiskt gångbart. Den plast som kan återvinnas kan återvinnas 7-10 gånger om. PET-flaskor är ett bra exempel på plast som kan återvinnas enkelt. Med allt detta sagt - väldigt mycket plast kan återvinnas. Detta gäller dock verkligen inte all plast och att det inte nödvändigtvis är en sluten cirkel när man lägger plasten i återvinningen.
2. Hur ska jag återvinna plast?
Det viktiga är att inte diska plasten. Skölj av så det inte luktar för mycket, men inte med varmvatten och diskmedel. Då går energinyttan förlorad eftersom man använde mer energi till att diska än vad man får ut av att återvinna plasten.
3. Hur viktigt är återvinning av plast och återvinning överhuvudtaget ur klimatsynpunkt?
Ur klimatsynpunkt för ens personliga utsläpp – i princip inte viktigt. Det står för en försvinnande liten del av våra utsläpp. Ändå är återvinning den sak vi svenskar säger oss göra mest för att minska vår klimatpåverkan. Det ligger på topp 1 när man frågar vad folk gör för att minska sina utsläpp. Problemet är att det inte minskar deras utsläpp, eller iaf är en väldigt liten procentandel. Dissonansen mellan vad man tror gör skillnad och vad som faktiskt gör det är problematisk. Sånt som gör betydligt mycket större skillnad är att sluta flyga, äta vegetariskt eller veganskt, cykla och åka kollektivt istället för att ta bilen och konsumera mindre. Återvinning spelar inte i samma liga som dessa åtgärder.
Det är dock otroligt viktigt att resurserna i använder ingår i ett kretslopp. Speciellt eftersom vi både i Sverige och globalt genererar mer avfall. Det är viktigt och meningsfullt att källsortera, men det står för en mycket liten del av ens personliga klimatpåverkan.
4. Ska man välja plastkassar eller tygkassar, metallsugrör och muggar istället för plast? Ska jag byta ut alla mina matlådor?
Att byta ut all sin plast mot glas, metall och tyg är ur klimatperspektiv lite problematiskt. Det krävs stora mängder energi och resurser för att tillverka (bomulls)tyg och metallprodukter. Metall är även en icke-förnybar resurs. Det kan finnas andra anledningar till att man gör detta, men klimatet är inte en av dem.
Det bästa är att använda den plast man har så länge man kan. Plast är ett fantastiskt material på många sätt – det rostar inte, det är stöttåligt, lätt att rengöra, beständigt.
En studie gjord av den danska motsvarigheten till Naturvårdsverket säger att ur *klimatperspektiv* behöver man använda en ekologisk tygkasse 149 gånger och en icke-ekologisk 52 gånger för att matcha en plastkasse.
Om man använder sin plastpåse tre gånger måste man dock använda sin tygkasse 3 gånger så många gånger eftersom energivinsten är proportionerlig mot användandet i sådana här studier. Så använder du en plastkasse i snitt 10 gånger behöver du använda din ekologiska kasse 1490 gånger för att den ska ha varit "värt det".
5. Bryts plast från växtkällor, t ex sockerrör, ner i naturen?
Nej. Plast från växtkällor är också svår precis som plast från olja att bryta ner i naturen, om det inte står på den att den är nedbrytbar (det är den ofta inte). Det är också så att om det står att plast är ”biodegradable” menas inte att den är komposterbar, utan kan brytas ner under vissa specifika förhållanden. Inte att den kommer brytas ner i naturen hur som helst.
Däremot har sockerrörspåsar lägre klimatpåverkan än oljebaserade dito. Energivinsten är 70-75% om de inte återvinns, och om de energiåtervinns (eldas) 85%.
6. Vad skiljer plast från andra material under återvinningsprocessen?
Energinyttan från att använda plast istället för att tillverka nytt är ca 37%. Detta kan jämföras med aluminium 96%, glas 41%. Detta är dock för RENA material – alltså man har inte kollat på alla de material som är svåra eller omöjliga att återvinna, t ex legeringar (när man blandar två olika metaller) eller sammansatta material (typ plastfilm på chipspåse gjord av metall osv). Obs detta är för plast som kan återvinnas – mycket att plasten vi använder faller alltså inte i denna kategori.
7. Vad händer med plasten vi återvinner? Var kommer plasten man ser på alla bilder från?
I andra länder är man mycket sämre på att återvinna än i Sverige av olika skäl - vi har lyxen att ha otroligt goda möjligheter att återvinna, vilket verkligen inte alla har. Plasten på de bilder som flyter runt på internet kommer med allra största sannolikhet inte från Sverige. 47% av plastförpackningarna i Sverige återvanns 2016, så knappt hälften. 2016 materialåtervanns 84 000 ton plast, och 152 000 ton gick till energiåtervinning (brändes upp). Alltså bränns mycket mer än det som materialåtervinns. Det viktiga är därför att minimera från början.
8. Är plast giftigt?
Ja och nej. Det finns ämnen i plast som är hormonstörande, allergena och cancerframkallande t ex. Men det finns sådana ämnen finns överallt – inte bara i plast. Det är mängden som är det viktiga. Huruvida man får i sig dem beror på hur man behandlar och använder plasten. När det gäller ”gift” är detta en helt annan diskussion som inte är relaterad till detta, men det kändes motiverat att snabbt nämna det iaf.
9. Är plast en miljö- eller klimatfråga?
Plast är främst en egen miljöfråga – inte klimatfråga. Plasten är gjord av olja, visst, men den görs av resterna av oljan som inte kan bli bränsle. Att istället göra plast av förnybara källor har andra problem. Dock. Plast är ett miljöproblem om det kommer ut i naturen. Att städa stränder och plogga är SUPERBRA för då slipper djur få i sig det och det sönderdelas inte till mikroplast. När det gäller mikroplast kan vi slänga in faktan att bilkörning är den absolut största källan till mikroplast i Sverige. Mikroplast i kosmetika (har dock förbjudits nu) = 66 ton plast per år – mikroplast från däck som skavs mot asfalt = 13 500 ton per år (i Sverige). Alltså - vill man bidra till mindre mikroplast - ställ bilen.